if you dont love me, why dont you let me go?

Fyfan. Jag är fortfarande helt sjukt sliten. Jag har verkligen jätte ont i hela kroppen, vette fan vad jag har gjort alltså!! Somnade på soffan hemma hos alec, trots att vi sov till tolv.. är helt död verkligen. Är hemma nu och har mättat mig med lite stripes. Glömde kameran hemma hos alec, så bilderna kommer upp någon annan dag!
började som sagt hemma hos alec, kom dit runt sex och tog 19.40 bussen till uppsala. höll på att kissa på mig under resan så jag bad lite snällt om att buss chauffören skulle stanna och låta mig göra mina behov, han skrattade åt mig jätte mycket men han stannade, jätte snällt! Sen fortsatte vi mot svartbäcken där festen höll hus. Träffa massa trevliga människor och mitt och alecs vin tog slut, och vi ser en absolut vodka flaska som de är väldigt lite kvar i och tänker "vi tar den där", sagt och gjort, vi tog den och gick in på toan och hällde upp de sista i två glass och sa SHOT. jag hann inte ens blinka innan alec gjorde en kastspya i handfatet och jag trodde jag skulle DÖ. någon hade hällt i tvål i flaskan!!!! min hals fräte sönder, de gjorde så jäääävla ont. tror jag drack flera liter vatten..

sen fortsatte kvällen som vanligt. hade awsome kul iallafall! de va galet. alec ramlade hela tiden och vi hittade ingen busshållsplats när vi skulle åka hem, så vi sprang ut mitt i vägen till bussen och vinka in den. jag somnade med mobilen i handen, och har förmodligen tappat den då, för när jag klev av bussen hittade jag den inte någonstans. så ja, jag har tappat bort min mobil ännu en gång. så jävla typiskt! Men ja, en hel kul kväll. Tack allihopa :) 

Just nu känner jag bara för att lägga mig i ett varmt bad med musik och drömma mig bort. Jag vet inte alls längre. Jag vet ingenting känns det som. Jag är så snurrig och funderar hela tiden. Jag måste få vila och tänka och komma över ett beslut. ett beslut som är rätt för mig. jag känner inte dig längre och det krossar mitt hjärta. den person som har stått mig varmast om hjärtat i ett och ett halvt år är borta. det sårar mig fruktansvärt. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0