Nu tänkte jag göra ett litet hår tips till dem där ute som inte gillar att ha utsläppt hår, eller bara gillar flät-metoden!

Du börjar med att göra en inbakad/utbakad fläta nerifrån, istället för uppifrån. Du fortsätter bara uppåt, så långt som du vill att flätan ska vara. Bilden jag visar, har jag fortsatt göra flätan hela vägen ut, och sen lagt den åt sidan och satt fast den. Man kan även sluta göra flätan vart man vill, sätta fast en tofs och sen pula ner den i håret och sedan använda kreativiteten till att göra med de hår som är över. kanske en fluffig lugg, bara lägga den åt sidan, eller vart nu än fantasin tar dig! Riktigt snyggt om du frågar mig, detta fick vi lära oss på Hantverkstekniken. 

tjena mitt bena. har varit i uppsala idag, första dagen på kursen till sommarlovsentreprenör. intressant och skönt att träffa nya människor, och att inte känna någon :) fick dock urinvägsinfektion mitt upp i alltihopa, så nu kan jag inte kisssa... de gör jätte ont. och jag har feber och ont i huvudet och är trött. men som tur är, så är min älskling här och tar hand om mig, så underbar. lille gubben! 

så antingen, om inte jag blir bättre i kissimurran, så åker jag till sjukhuset imorgon och far sedan iväg till kursen. eller, om de blir bättre så åker jag iväg som vanligt. börjar halv nio... usch. och slutar fem, blä. efter det så blir det ekonomikumparken med (1,2,3) fanta och rosé, en gångsgrill och kedjerökning. fan vad nice! härliga människor på det också, och sen ska jag hem och sova gött i älsklings säng och upp kl 7 dagen efter.... kuuuul. 

tror jag ska hitta på någonting att jobba med i söderfors iallfall! pallar inte åka tåg in till uppsala och göra saker. vill verkligen sminka, men jag känner, hur många är det som vill bli sminkade under sommaren? det är ändå då man sminkar sig som minst... men vem vet. jag kanske skulle kunna hålla en smink kurs också. det skulle vara grymt kul ifall folk kom. annars ska jag nog sälja jordgubbar och massa fruktsallad och ice slush nere vid campingen, det kommer gå hem med tanke på att vi är bland dem största campingarna i sverige... det är en del folk där. shooot.

herrå. amina anfaller, over and out

det tog åtta timmar för mig och robert att ta oss hit till hagfors i torsdags, och när vi väl var framme så fick vi pizza och en hel mysig helg med roberts mamma heléne, och rebecca :) på midsommarafton åkte vi till råda, till resten av familjen och drog till midsommarstången, sen var det hem och äta grillat. och mer än så var det typ inte. jo, vi spelade spel, paketspel där man byte paket man hade köpt. jag fick en kopp med en kuk som handtag, YES. och en uppblåstbar öltunna, e... bätre än så kan jag inte förklara.

idag har vi grillat och varit hemma hos Fia och Jörgen och kört femkamp också, grymt roligt aktiskt. Jag och robert sate oss vid trollbordet, och nu kommer detta inlägg bli långt, såorkar ni inte läsa så kan ni sluta.

för dom som inte vet så är ett trollbord som man använde förritiden för att spå, och har använts av "häxor" osv. Det har tre ben, ett ja, nej och ett räkneben. först så värmer man upp bordet genom att smeka det och värma upp, och anden som kommer ur själva bordet, spelas mycket i på vad man har för tankar, aura och inställning i livet. är du en glad, sprallig och positiv tjej kan anden bli otroligt livfull och prata på hur mycket som helst, r du tvärtom så blir den trist och skrämms eller bara busar. hursomhelst, jag fattar att man inte tror på detta, det är faktiskt helt sjukt.. jag kan inte fatta. allting jag skriver nu, är 1000procent sanning, och jag lovar på mitt liv.

vi sitter där, och börjar fråga om det är någon där. Jabenet rör på sig. Vi fortsätter ställa frågor och ja, det fortsäter röra på sig. Sen kommer rebecca ner, och anden säger Nej, rebecca får inte vara med. Sen stavar den "Gå inte, snälla. Stanna, jag är ensam". jag trodde jag skulle börja grina, både jag och robert blev full i gråt i ögonen. rebecca gick för att det var för läskigt, men vi fortsatte. anden ville verkligen inte att vi skulle gå, men vi övertala den, och säger att vi ska komma tillbaka. efter ungefär en kvart kommer vi tillbaka för att plocka undan, allting står precis som det stog som när vi gick därifrån. Vi tar med oss alla ljus, och de två stolarna vi satt på och gick upp med dem. robert kom på att han glömt tändaren där nere så vi går nerför trappen igen för att hämta den, och då är bordet borta. bordet hade flyttat sig 2-3 meter under trappan, alltså GÅTT AV SIG SJÄLVT. vilket inte är omöjligt, bodet kan göra det. ehm. det är svårt att skriva och förklara, men är det någon som verkligen inte tror på detta, så bara sök på internet, leta upp ett trollbord, prova, gör vad fan som hels.- jag blev så rädd så jag fick be en bön och ha, hujeda mig.måste vara det läskigaste jagvart med om :( dessutom, jag satte på kameran för att filma, men efter några min stängs den av. så vi frågar anden om det var han som stängde av den, han svarar ja. och när jag sätter på kameran finns inte ens filmen där. innan vi gick så lyfte bordet på sig och lag sig i mit knä också, som att jag verkligen inte skulle gå.

vi spelade detta igår med, men då var det gammel mormor som var i bordet, och det var lite roligare. otroligt kul var det. jag frågade en massa om är jag skulle fåbarn, om mitt första barn skulle vara en tjej, osv, och det var inget läskigt... spöke. jag är fortfarande vettskrämd över att bordet gick av sig själft, men det var tydligen ine ovanligt sa de andra. den kan böja dansa bara vi har rätt energi. jag glömde nog säga att man måste ha handen på bordet också, innan man fått igång det ordenligt. när det är riktigt uppvärmt kan man bara sitta där och ställa frågor. det är helt fantastiskt och fenomenalt. gud vad läskigt det var.. och gud jag skriver :) men herrå, det var min historia.

jag har kommit fram till att ingen ska få förstöra mina drömmar eller min vilja. jag fortsätter tvåan, och trean. jag ska klara det. varför ska mina drömmar få gå i kras pga någon som bara vill mig illa? hehe, hell no.

imorgon åker jag och älskling till värmland och stanna där tills på söndag. på måndag börjar jag sommarjobbet som jag kom in på, fast man vaar tvungen att bo i uppsala som någon sa. men icke! :) 

och juste, någon sa också att robert hade gjort något endast för att vara elak mot dennes pojkvän, men se så falskt det var. undra vem som beter sig dåligt egentligen. less på falska människor nu! 

det kanske är meningen att man ska falla isär, för att kunna bli hel igen..

filmberoende just nu känns det som. sofia skrev att hon ville se SATC2 och undrade om någon var sugen, anmälde mig som frivillig och hoppas vi två kan se den tillsammans, hon och jag. saknar dig sofia :)

annars åkte robert hem just nu. sad. jag måste leeta efter kläder till imorgon :Dsåhejhej

började ladda ned The last song nyss, allting gick skit bra på ungefär en tio minuter, då den slutade på 95,7% och nu vill den inte fortsätta? laddningen ligger ungefär på 0.3 Kb/s... drygt. 

vilken jävla dag. först så är bussen en kvart försenad, vilket leder till att jag missar tåget till gävle. och nästa gick om två timmar. bestämmer mig för att åka hem istället, men då går nästa buss om en timme. på stationen så ligger ett fylle helt däckat, två personer ringer polisen, och jag kan inte fatta vad poliserna sa.. "men det är ju varmt och skönt ute, så han kan gott och väl ligga där tills vi har tid att komma dit". fyfan vilken skam!! 

nu kommer man hem, väntar på robert och tror att han ska komma om en timme, nej, då är det typ fyra timmar kvar innan han kommer. bestämmer mig för att se på the last song, och då är vi tillbaka på den första raden. den har slutat ladda! vad kommer här näst?! jag blir så jävla arg på livet just nu. FY

vaknade nyss, one tree hill S6 ligger på 100% vilket betyder att den är klar :D så efter stan idag blir det oth med älskling så att det bara skriker om det. måste ladda ner Dear John också, så att robert får se den. det måste vara den mest hjärt skärande filmen som finns :( jag stor bölade på riktigt. det är så fan mycket sorligare än titanic, och titanic ÄR sorglig.... dude, får klumpar i halsen av att bara tänka på det.

åh vad lycklig jag blev när jag kom hem och fick träffa robert! sket i att jobba på tisdagen, hade sån tusan mensvärk. men pallrade mig dit idag, och det gick ganska dåligt. sålde bara tjugopaket på fem timmar.. brukar åtminstone ligga över tjugo, blä! fick min första löninglapp också, får 1500 i slutet av denna månad, skönt :) 

imorgon så drar jag in till stan med emmelie, elin och robert (förhoppningsvis andreas) för att köpa lite yrkeskläder tills på fredag då vi drar på parre! fett kul det ska bli. vi ska vara sjuksköterskor, och robert dragqueen. tema yrken alltså! yeah, längtar. men innan det så blire jobba från 11-5 och tjäna lite cash. 

på lördag så får jag äntligen träffa tjejerna också, det ska också bli hur kul som helst :D på söndag blir det alec, och det känns förtillfället otroligt skönt med sommarlov och sommarlovskort. den ända som sitter och skaver är jobbet... men vad fan, tre gånger i veckan? hur värt?!?!

äshh...... venne...

klockan är tjugo i ett och jag kan inte sova, trots att jag varit trött hela dagen. jag antar att det är för att jag är så spänd över att träffa robert, även fast det bara var två dagar sedan vi sågs. tre imorgon. jag kan inte rå för det, jag saknar honom så fort han inte är med mig, någonting fattas. jag blir tomm, och känner mig ensam. längtar som jag vet inte vad, det ska bli underbart.

såg dear john nyss.. har nog aldrig gråtit så mycket till en film. tårarna bara sprutade, det tog inte slut. jag satte mig verkligen in i filmen, som att robert skulle lämna mig.. åh, vad hemskt det var. kan fortfarande känna hur tårarna är påväg fast det var en timme sedan jag såg den. rekommenderas verkligen till dom som älskar tragiska kärleksfilmer.

vad tänker man på en kväll som denna då? när man inte kan sova, och känner sig vilsen på alla möjliga sätt? självklart på något som får än att bara vilja gräva ner sig. sånt som gör ont i hjärtat, och sånt som man verkligen inte ska tänka på när man ligger ensam och... inte kan sova (?). men jag bara tänker. tänker, tänker och tänker. på allting. hur mycket kan jag dela med mig i min blogg dessutom? vad kan jag skriva och inte skriva, och vad är fel att känna och tänka? jag vet inte speciellt mycket längre. det är allt jag känner. jag är besviken hela tiden, på mig själv. även om det inte alltid är jag som ställer till saker, så ser jag ner på mig själv. hur ska man kunna läxa upp sig genom att sluta skylla på sig själv och bli ledsen för minsta illa? går det ens?

jag kan inte sluta fundera över det jag mestadels skriver om nu för tiden. på allt jag har förlorat, eller förlorar hela tiden. hela jag är ett krångel, jag är bara jobbig och.. känslig. eller är jag kanske inte det? har jag bara träffat fel människor eller hamnat på fel ställe vid fel tidpunkt? hur ska man någonsin kunna veta när man inte får några svar? och när man heller inte försöker få fram ett svar. det finns så mycket jag undrar över. det finns så mycket man egentligen vill veta, men varför? det man inte vet lider man inte av.

jag undrar vad alla människor säger om mig, hur mycket illa dom säger om mig och mina handlingar. men om jag någonsin fick chansen till att veta, skulle jag vilja det då? det skulle inte göra mig lyckligare, inte någon annan heller. men varför funderar man då? det finns så mycket konstigt, det blir för jobbigt för min del. jag vill bara vara den där som alltid hade några, några nära och kära som älskade mig. jag känner mig tom och ensam. vad ska man göra för att bygga upp det när man inte ens är stark nog för att ta upp sig själv på morgonen för att försöka?
nu känns det som att jag skriver för mycket igen, och jag vet att en hel del bara kollar på bloggar, utan att läsa. bara intresserar sig utav bilderna, för dom brukar ju vanligtvis säga mer än tusen ord. och för att summera inägget som en bild, så skulle det nog vara en trist, kall och tråkig bild.

jag kommer för alltid älska dig robertjansson, jag lovar. du är min bästa vän, och den bästa pojkvännen man kan ha. du är som min andra halva, och min pusselbit. vi passar perfekt tillsammans. jag älskar dig!

.. men det är fortfarande någonting som gör ont.

.. men det är fortfarande någonting som gör ont.

älskade pojke. vad skulle jag göra utan dig? du är det bästa jag har, och jag är så stolt för att jag har dig. du är så fin på alla sätt och vis, och jag kan fortfarande inte förstå att du faktiskt är min. jag litar på dig till 110%, och jag vet att du alltid finns där för mig när jag behöver dig. jag hoppas vi får en underbar sommar och att vi kan ha den bästa ett årsdagen någonsin, det ska vara du och jag. jag älskar dig otroligt mycket, av hela mitt hjärta och oändligt många varv runt rymden och tillbaka igen. tack för att du min, jag är din föralltid. pussamina :)

onsdag: tandläkaren, skola, jobba!
torsdag: sminka alla puddingar inför balen!
fredag: festa och fira sommarlovet med massa bra

blev ingen skola idag heller, var påväg men det höll inte. känner mig fortfarande inte helt frisk. vi får se om jag kommer tomorrow. annars så har jag träffat robert en stund, och nyss testat på mig det nya sminkbordet. känns fantastiskt. det enda som ska upp är lamporna, sen är det bara woila! har gjort två olika sminkningar, så det kanske kommer bilder.

imorgon blir det att jobba från 3-8, på torsdag ska jag sminka/fixa hår på 5 tjejer tror jag, och på fredag är det avslutning. jag vet inte riktigt om jag ska gå, jag ska sjunga egentligen, men jag känner inte för att gå dit ens. senare blir det iallafall ekonomikumparken! puss :)

vaknade halv elva morse, och kunde inte somna om. det gjorde inte speciellt mycket, bror min kom upp och vi beslöt oss för att gå ner och kolla på saw6 tillsammans. fan vad jag älskar saw filmerna! dom är verkligen helt grymma. älskar dom.

idag har jag hunnit med att beställa ett penselset med 21 borstar och kläder ifrån hm. skönt som fan. det ända som fattas nu är att robert skulle vara här. vi planerar lite inför fredagen iallafall, och det ser ut att bli en bra dag :) och den 27 ska vi förhoppningsvis till grönalund tillsammans med rebecca och någon mer som kan hålla rebecca sällskap medans jag och robert åker karusell...... hehe nedå.

nu är det mat snart, men nästa station är storstädning i mitt rum och fixa inför sminkhörnan som snart är klar :D

förut var jag alltid sprudlande glad, och allting bara rullade på. det fánns inga tvivel, inga fiender och ingenting som hindrade mig att göra någoting. allting bara var! allting var som det skulle, och hela tiden levde jag. nu är det någonting som alltid håller emot, och någonting som hugger ner min glädje och den jag alltid var förut. den där glada tjejen, som inte brydde sig om sånna som inte brydde sig om henne. hon som alltid var glad. vart tog hon vägen? och vem tog henne?

samtidigt som jag fått så mycket nytt som fått mig att leva på ett helt annat sätt, så har jag förlorat så mycket mer som tynger ner mitt hjärta. jag har förlorat dom bästa vännerna man kan tänka sig, och det finns inga i hela världen som kan ersätta dom. det har jag märkt nu.. jag trodde för ett litet tag att det kanske visst var så, men det var fel. det finns ingenting som kommer kunna ersätta de vänner jag en gång haft, aldrig. jag är otroligt tacksam för att jag har robert, som dessutom är min bästa vän också. men det räcker inte bara, man kan inte leva på kärlek för alltid. och fastän jag är världens lyckligaste tillsammans med honom, så är det alltid en slags osäkerhet som kväver mig, och jag hatar den. jag fylls av avund för minsta lilla, och jag har aldrig varit den tjejen förut. nu för tiden klarar jag mig inte utan honom, jag måste alltid ha honom med mig, och jag måste alltid ha hans bekfräftelse. men vem vill leva så?

jag känner mig som ett psyko, som om någon har tagit över min kropp. men i själva verket är det nog ett antal människor som har slagit ner min kropp, och fått den att bara må sämre och bli mer osäker. nu är jag världens största emo, och det är så grymt jobbigt..

i fredags tog sanna studenten, så jag var där och tittade på henne och sminkade och fixade hennes hår, hon blev hur fin som helst. det var så underbart när hon sprang ut, rös i hela kroppen. är så stolt över henne! sen följde jag med till hennes mottagning. och efter det åkte jag till rebecca och firade henne lite, efter det blev det stadsparken med robert o rebecca, men vi var väl där i en timme knappt, vi skulle egentligen inte dit. dessutom så blev jag så grymt ledsen också, så jag var inte så pepp på att vara kvar efter det, så vi åkte hem och grät istället. jag är otroligt tacksam för att du alltid finns där och förstår robert! tack<3

lördagen var helt enkelt underbar, utan tårar och utan några som helst fighter :) vi hade det mysigt som fan, och körde en liten harry potter maraton, mihi. nu är jag hemma och har precis ätit grillat med la familia. vi får se vad eftermiddagen har att bjuda på. hejhej

facelook. detta får bli den enda bilden på smink och hår!